Stor samling bakom skolan på den stora gräsmattan. Alla sjunger nationalsången, tår i ögat; barn som sjunger falskt, tår i ögat och kvinnor man umgåtts med förr, ett leende i mungipan.
Det slog mig dock att det verkade vara fler gamla skolkamrater från den tiden jag gick i den här skolan, än på den återförening vi hade förra våren.
– Har alla stått still?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar