Homohumor

En av kollegorna på jobbet är homosexuell. Inget märkvärdigt i det, kan tyckas. Men det är ju tyvärr fortfarande lite osäkert hur omgivningen reagerar. Det är inte mer än några år sedan den här killen kom ut, och då var han väl 30+.
Jag fick reda på det ganska omgående när jag anställdes och själv berättade han det för mig på en tillställning häromveckan. För mig är det här inga problem. Därför blev jag irriterad över att jag ändå inte kunde låta bli att fundera lite kring hur situationen skulle hanteras. Detta på grund av att jag har svårt att hålla tand för tunga och gärna skojar med omgivningen där jag kommer åt. Utan att veta hur skämt i ämnet skulle tas emot, blev det lite svårt.
Och i dag kom det. Kollegan bollade själv upp genom att syrligt påpeka att jag var typiskt manlig när jag inte såg den kalender vi letade efter, trots att den låg mitt framför ögonen på mig, bara jag hade lyft på ett papper. När han sedan bläddrade i kalendern långt mycket längre fram än de aktuella datumen, var jag snabb med att påpeka hur typiskt kvinnlig han var som ville planera så långt i förväg.
Isen är bruten.